Idag fick jag ta det tunga beslutet att låta Ghazoot Al Azii somna in!
Han blev sjuk här i helgen och fick väldigt ont, men jag kunde inte förstå var. Sen i söndags kväll så såg jag att han var svullen runt pungen och upp mot svansen. Han hade så ont att när jag bara petade där så skrek han och försökte nästan bita mig.
Ringde veterinär direkt i morse och fick komma dit till halv ett. Två timmars sömn då det är en timmes resa till veterinären!
Han kunde inte säga helt säkert vad det var, men Azii hade feber och fruktansvärt ont.
Han trodde det var njurstenar och då skulle det bla krävas en operation. Eftersom han inte är försäkrad och vi letat ett nytt hem åt honom länge, så beslöt jag för att det var bäst för honom att somna in!
Jag tror ju inte det hade varit lätt att få iväg honom till någon familj, om de inte hade sloughivana sedan tidigare.
Väldigt jobbigt, men ändå skönt på ett sätt, nu vet jag att han har det bra!
Jag hinner inte sluta gråta för en sak innan nästa tråkighet händer, vad kommer nästa gång???
Tja, jag tror mig veta…