Inlägg – Sida 22

Tänkte lite kort berätta om hur det var där på Cruft´s! (Det blev inte så kort….)
Det mesta som kunde gå fel på resan dit gick oxå fel!
Ibland betyder det att man inte borde åka dit, och ibland, går det riktigt bra!!

Det började dagen innan resan när jag upptäckte att mitt pass gått ut!
Vad göra, ringde mamma, och sedan Susannah! Hon visste på råd!
Det var bara att starta resan lite tidigare än tänkt på torsdag morgon, hämta upp Simon (Med svenskt uttal) och Izzi (Simons faraohund) i Göteborg och direkt ut till Landvetter.
Där kunde man ansöka om tillfälligt pass!

Det var ju snyggt i alla fall, priset, typ 900 kr kunde ju varit billigare, men, det är ju i alla fall rosa!!

Så, sen drog vi vidare ner till Rödby i Danmark, där vi checkade in på hotellet!
Inga problem där, sen iväg och letade efter nånstans att äta lite gott!
Det var lite svårare, men tillslut fick vi tag på den bättre pizzerian i stan enligt kassörskan i affären!

Jodå, supergod pizza och ett glas rött!
Tillbaka till hotellet och sov lite, eller försökte i alla fall.

Upp tidigt som bara den, och rastade hundar sen iväg. Det var liksom bara att köra runt en pyttebit, vi bodde precis vid färgeterminalen. Checkade in där EN minut över sju! Färjan skulle gå 07.15!
Inte en bil i sikte, inte nån färja heller!!
Tillslut, rätt mkt försenade så kom den och vi iväg. Käkade frukost där och sen var det raka vägen till Holland!

Körde på som bara den, mamma trodde jag övade på att köra i england då jag knappt använde högerfilen överhuvudtaget. Vi låg på ca 150 km/h. Men så hann vi även ner till Stranden i Hoek van Holland oxå!!
( Man kan ju inte åka hur som helst till England då man har hund med)
Tog lite snabba bilder på stranden och sen till båten.
Checkade in där, efter lite strul då min veterinär skrivit in avmasknings intyget på fel sida, kom vi in även på den båten!

Sen var det lugna puckar, träffade Maria Westman (Majan som jag åkte till Cruft´s med förut, bla den allra första gången hundar från andra länder fick delta på cruft´s) på båten så vi snackade lite. Båten tog väldigt lång tid, tillslut fick jag lov att fråga Majan om det verkligen tog så lång tid sist som vi åkt tillsammans, men nä, det var ju katamaranen vi åkte då, den går ca dubbelt så fort. Nu tog resan 6 timmar!!!

Så vi kom sent till England, där kom nästa strul!
Mamma knappade in GPS och sa det är ca 30 mil till hotellet, nä, ca 3-4 sa jag!
Ringde Susannah igen!!
Jo, det var 30 mil!!

Oh, nej, var ju supertrött efter vansinnesfärden genom Tyskland och Holland och den långa båtresan!
Nåja, vi kom tillslut upp till Kettering och värdens bästa hotell!!
Supertrevlig personal och helt ok rum!!
Gulligt hotell på alla sätt och vis!

Men det blev ju inte nån tid i puben som vi tänkt, vi hade ju behövt käka middag!
Men men.

Dagen efter så körde vi sista biten upp mot Birmingham och vidare till Staffordshire där vi skulle bo hos Simon (med engelskt uttal!!) Hittade inte rätt hus först, försökte ringa, men det var bara svarare.
Nåja, vi hittade rätt tillslut!

Vi installerade oss, gick sen till en jättefin damm och rastade hundarna. Sen in med hundarna i burar och så körde Simon oss på lite rundtur i Staffordshires skogar!
Oh, vad fint det var där!

Sen till stationen och vi åkte tåg in till Birmingham och Bullring!
Ett jättestort köpcentrum som jag tror halva Birminghams befolkning åker till en lördag, de som inte var på Cruft´s antagligen!

Vi käkade lunch på den trevliga men mkt högljudda restaurang som jag och Ingela käkade på sist vi åkte dit!
Gott, och mätt blev man!
Tog sen en snabbtur genom lite affärer, hittade en dräkt till utställning, svindyr, men, ja, vad gör man inte??

Så tillbaka till tåg och Simon.
Han hämtade upp oss vid stationen. Träffade även hans 18 år gamla hund, måste ju nämnas så klart, vet bara inte varför jag inte tog några kort??…

Så, dusch och sen sängen, läste lite och tog det lugnt, klockan var inte mkt alls, men man var ju supertrött.

DAGEN DDD!

Vi åkte såklart till fel parkering, den som ligger längst bort!
Jättejobbigt att bära allt dit vi skulle.
Tror Simon var rätt nervös, han nästan sprang in!

Hur som vi var ju i ”fel” hall mot vad vi brukar, de hade gjort om en hel del!
Letade lite efter vår bänk osv-
Så såg jag då dessa två st Franska proffshandlers som var där med fem franska hundar.
Har kollat nu i efterhand, de har ju vunnit en hel del!

Tänkte, ok, om vi bara blir slagna av de tyska och franska hundarna får vi vara nöjda då!

Var supernervös hela dagen, hittade i alla fall två nya snygga utställningskoppel som jag tänkt köpa hela tiden!

Sen försökte vi prata med lite sloughifolk, de engelska verkade rätt så aviga till en början.
Susan Bamford som bor i Marocca med sina sloughi kom dit oxå!
Hon var trevlig.
Det visade sig att de flesta var det, möjligen inte den ena från Frankrike som blev skitsur!!
Blev faktiskt varnad för dem av en engelsman som berättade att man skulle akta sig då de kunde köra riktigt fulspel!

Nåja, tillslut var det vi då!
8 hanar i open class!
Den ena fransosen sprang såklart upp i rumpan på Baqiir direkt så han kunde inte springa, hoppade omkring och undrade vad hunden bakom ville!

Sa till honom att hålla avståd och då sprang han förbi mig!
Det var bättre!

Så tillslut så vinkade domaren fram den ena Tyska hunden, han var bla Junior Worldwinner och vunnit otroligt mkt i Tyskland som nummer ett, och Baqiir som nummer två! Reserv bästa hane som det heter i England!
Gissa om jag var glad!!

Sen var det en klass med två tikar, sen resten 13 st tror jag vi var i open class!

Efter mkt om och men, så blev Qilah bästa tik!!

Och då var det jättemkt folk runt sloughiringen! Som hejade som bara den och massa applåder!
Oj, vad glad jag blev!
Vid BIR o BIM; så skrek de rakt ut då Qilah blev BIR!!!!!!!!! (Bäst i Rasen)
Jag rös i hela kroppen, fick en jättekram av domaren och det kändes helt otroligt!!!!

Tyvärr var mamma helt skakis, så jag fick inte ett enda bra foto!
Simons farahund, krockade precis med sloughi oxå, annars hade ju han tagit kort!!

oj, oj, vilken uppståndelse det blev. Ringsekreteraren undrade om jag visste vart jag skulle osv till finalen, den ligger i en helt separat hall nu för tiden, sen var det prispengar som skulle hämtas, champagne som skulle drickas, fick varken eller av det!
Hittade inte dit helt enkelt!

Jag skulle ha ca 30 min innan jag skulle ner till Arenan som de kallade det!

Så vi fick packa ihop allt, försökte få tag på Simon, hade nån slags biljetter som vi trodde var till finalen.
Det visade sig bara vara till själva bänkarna utanför arenen där man lämnade sina saker och andra hundar och div löst folk som inte köpt finalbiljett!
Så, mamma fick passa Baqiir och jag in till finalen.
Hann köpa en våffla och käka, hade inte ätit något annat än lite frukt till frukost!

Så in till rummet före finalringen. Man fick ett speciellt band till att gå in där, runt handleden!

Så där inne var det riktigt kaos!
Det skulle fotas och interjuas, och fotas igen, fylla i papper om hundens alla meriter, ägare, uppfödare ev handler osv osv…
Som tur var så var även Jenny Hall där och hade en kompis med som kunde ta mina läsglasögon och lite sånt till mig, för Simon hade försvunnit så jag hade ingen hjälp. Likaså vid fotograferingen så man skulle kunna få snygga kort!

Terrier gruppen skulle gå efter oss, men nåt hade gått fel, så vi fick vänta till efter dem!
o vänta o vänta, jaså, nu var det visst ingen stress längre!

Nåja, ingen sloughi har ju blivit placerad på Cruft´s, vad jag vet i alla fall, så jag var ju inget nervös längre, bara kul o få springa i den fantastiska ringen och komma med i Engelsk tv eftersom de filmar finalerna där!

Så var det då vi!
Qilah var vid de här laget väldigt hungrig, letade godis på marken och hade ju tyvärr hittat lite oxå!

Inne på den gröna mattan var det små gula fläckar där som markerat olika sakers placering under helgen, Qilah trodde det var godis, så hon ville nosa på dessa!
Men på det hela taget skötte hon sig bra!
När domaren kom fram så viftade hon på svansen!
Gullungen, domaren log med hela kroppen!!

Så plötsligt började utplockningen, de två sista han pekade på var mig och salukin!
Av nån anledning så trodde whippettjejen bakom mig att även hon blev in där, domaren märkte det inte förrän lite senare, så hon fick gå med ändå då!
Men lite pinsamt!

Sen plockade han fram Jenny med faraohund och mig som tvåa så fick vi springa ett varv, tänkte, det kan inte vara möjligt!
Nä, det var det ju inte heller, men jösses, det var en rysare!
Även kommentatorerna som talade i de stora tv skärmarna runt i Cruft´s var förvirrade!
Hur som, vi blev oplacerade, men SHORTLISTED!! Som det heter i England! Tror att det var absolut första gången en sloughi blivit det på just Cruf`s!!

Fotona nedan Maria Weinerhall