Så är det slut…

på det här året och årtiondet!

Om jag ska sammanfatta det så är det inte helt lätt. Väldigt mkt har hänt dessa tio år!
Jag har bla varit otroligt framgångsrik med min fantastiska farao Tirith! Vilka upplevelser vi haft!
Det är en hund man bara får uppleva en gång i sitt liv och jag är otroligt tacksam för att han kom in i mitt liv.
Massor med nya vänner har jag fått under dessa år också, även några gamla vänner sen man var ung som kommit tillbaka!

Min farmor har dött, likaså min morfar, vår lilla Azaa blev borttappad i skogen och hittades tillslut död efter 4 långa veckor av sökande. Vi drabbades även av en stor brand som nästan tog livet av flera personer, men som lyckligtvis klarade sig mer eller mindre oskadda.
M och jag hade även en annan stor förlust som tog mycket kraft från oss.

Det var de stora katastroferna detta årtionde, men även mkt gott har hänt.
Jag träffade min stora kärlek, vi köpte en gård tillsammans, vi gifte oss och har upplevt en massa tillsammans.
Tyvärr medförde det även en fruktansvärd människa som gjort allt för att göra vårt liv till ett helvete, men där misslyckades det, för det finns väl inget som sammanför två så mycket som en gemensam fiende! Så tack för all skit, vi kom betydligt närmare varann för varje attack mot oss!!
Även just nu genomgår vi en pärs, men nu får även myndigheter hjälpa till, så vi slipper stå själva!
Stort tack till alla som faktiskt stöttar oss i detta och som om inte annat på jul fick se vad vi hela tiden genomgår. Det är skönt att veta att en massa människor som vi inte ens känner, har sett hur det är!

Pappa sålde mitt älskade sommarparadis i Arontorp där jag tillbringade nästan alla mina sommarlov med farmor och farfar, det var en sorg, men de köpte senare ett nytt ställe på Öland i Rönnerum. Det ligger lite närmare Borgholm. vi hjälpte sedan till att bygga en ny liten timmrad stuga som vi har som vår, det är jag verkligen tacksam för, den är så otroligt mysig och Rönnerum har fått bli vårat nya paradis! När man är där kan man glömma nästan alla beskymmer. Det värsta är att man helt enkelt inte vill åka hem igen!

Jag har även bytt jobb, jag jobbar ju nu på ett psykboende i Äppelbo. Det är bara nattjobb. Så jag har lyxiga tio lediga nätter i rad!
Det har nu varit nedläggningshotat i över ett år och vi har levt i stor ovisshet. Det är något som tagit hårdare på mig än jag förstått. Jag har aldrig varit arbetslös en dag i mitt liv, och jag tror inte jag kommer vara det heller, men just detta att inte veta vart man ska jobba, eller vilka tider, arbetskamrater man får osv är jobbigt. Vet man bara att nu ärdet slut, nu är det nytt som gäller, ja, då kan man sikta in sig på det, men denna ovisshet!
Nu får vi vara kvar ett år till, sedan kommer troligen kommunen att lägga ut det på anbud, blir väl typ Carema som köper upp det då.

Men med så många år som anställd så hoppas jag ändå få vara kvar i kommunen.

Men om inte, så har jag några andra saker på gång, vi får se vad nästa årtionde har att erbjuda!

Jag tror på att nästa årtionde för mkt gott med sig, det känns som om vindarna drar dit i alla fall!
Ja, det var väl lite från första etappen på år 2000,
jag önskar alla ett rigtigt gott slut och GOTT NYTT ÅR!!!!